Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys..

Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande.

För att locka nya invånare och turister strävar många städer efter att ge staden en positiv och tydlig profil. I arbetet har jag undersökt vilken roll stadens parker kan spela för stadens identitet genom att intervjua invånare i Uppsala och företrädare för trädgårdar och parker i staden. Parken är betydelsefull för stadens identitet genom att den spelar en roll som stadsbyggnadselement och ger karaktär åt staden. Parken har även betydelse för individens upplevelse av staden beroende på hennes föreställningar om parken. Detta kan bero på parkens tillgänglighet och attraktivitet och även på hur stor kunskap om platsen man har.

Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och där vissa kvarter inte bara passeras förbi obemärkta utan även ger invånarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras därefter utifrån både långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. Här skall man tydligt kunna se hur väl planförslaget uppfyller sitt syfte.

Brandmurara stadens oidentifierade potential..

På flera platser i Europa har övergivna industriområden lämnats orörda och tillåtit naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgängliga för människor i form av så kallade urbana naturparker. Målet med uppsatsen är att beskriva ny vild natur utifrån ekologiska, sociala och estetiska värden. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om vad forskning och praktiker säger om den nya vilda naturens utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska värden som påvisats för ny vild natur i stadens övergivna platser.

Detta examensarbete behandlar det fenomen somhär är kallat för ?stadens mellanrum?. Uppsatsenutreder vad ett mellanrum i staden kan tänkas varaför något, människors upplevelse av dem samt omde kan tänkas ha någon betydelse för en personsvälmående.Arbetet är framtaget genom användandet av litteraturstudier,egna observationer och en kvalitativstudie. Studien som är genomförd i arbetet fokuserarpå förvärvsarbetande vuxna och deras upplevelseav stadens mellanrum längs resvägen till och frånarbetet. Resultaten från dessa pekar mot att mångaav dessa mellanrum är så pass neutrala att de inteuppmärksammas avsevärt mycket av invånarna.

Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.

I slutet av 1800-talet ökade Luleås befolkning drastiskt som följd av stadens nya roll som utförselhamn för Lapplands järnmalm. Från 1890 till 1900 steg befolkningen från 4745 till 9522 människor. Luleå var däremot inte till fullo anpassat för en sådan stor befolkning, vilket bidrog till en rad svårigheter. Den ökande befolkningen medförde nya, samt förvärrade redan existerande, problem rörande bl.a. stadens sanitära och hälsomässiga situation.

Denna uppsats behandlar innerstadens kajer i Stockholm. Syftet är att analysera hur innerstadens kajer fungerar som offentliga rum och hur de uppfattas av stadens invånare. Källmaterialet består till stor del av plandokument samt av intervjuer med både tjänstemän och stadens invånare.  En fallstudie vid en av innerstadens kajer har genomförts för att på ett tydligare sätt förstå kajernas dynamik. Resultaten från uppsatsen visar att planeringen kring kajområdena är splittrad och uppdelad mellan många olika instanser. Denna uppdelning tycks ge kajerna dess fysiska och psykiska utseende som antingen uppskattas eller ogillas av stadens invånare.

Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer. Syftet med mitt examensarbete är att ta fram ett förslag till ett stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag på åtgärder som kan genomföras för att få attraktivare offentliga miljöer i stadskärnan utifrån de förutsättningar, kvalitéer och brister som finns idag. Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut i Nybro stad idag.

Projektet omfattas av ett parkprojekt med analyser och gestaltning av grönstrukturer i Nynäshamns stad. Inriktningen är utformning av allmänna utrymmen i det offentliga uterummet med fokus att öka tillgängligheten och tillgången av grönytor och parker.Projektet syftar i att skapa värdefulla platser för ökad trygghet och trivsel. Målsättningen är också att visualisera en vision om rum för upplevelser och aktiviteter. Rum i vilka allmänheten frivilligt vistas om den fysiska miljön är god. Stadsrummet utgör en stor del av stadens identitet.

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmän uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergång från government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare välfärdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmässig stadspolitik, vilket har skapat en innehållsmässig förskjutning i planeringens grundläggande syfte och mål. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler städer på att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang är att särskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket således får konsekvenser för stadens utformning och stadsbild.Den kommunikativa planeringen förespråkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrågor. Men beroende på vilka ide?er som inkluderas respektive exkluderas från diskursen påverkas därmed vår uppfattning och förståelse av stadens attraktivitet.

Luleå-          Såsom stad, i naturen, med rum, så, som människanStrikt rutnätsplanerat, belägna inom de givna tomtgränserna är byggnaderna i Luleå stad transparenta eller perforerade med stor frihet till rörelse frånkopplat nätet. Den ortogonala planeringen gör att varje gata får himmelen eller havet som fond. Byggnadernas utformning och material är varierat och dess gestaltning liknar ett kollage. En känsla av nybyggaranda råder. Tre minuters lugn promenad från stadens centrum och storgata ligger Södra hamnplan, en tomt outnyttjad av stadens invånare.

Undersökningen syftar till att få svar på frågor kring hur uteliggares privata liv i det offentliga rummet hanteras, på kommunal nivå i Malmö stad. Med fokus på den fysiska planeringens roll ställer jag följande frågeställningar; hur ser uteliggares livssituation ut, med exempel från Malmö stad? hur hanterar man uteliggare på kommunal nivå, med exempel från Malmö stad? och hur ser ett eventuellt planeringssamarbete ut mellan myndigheter/organisationer på kommunal nivå för hur uteliggare hanteras i stadens offentliga rum, med exempel från Malmö stad? Genom litteraturstudier, som står för undersökningens teoribakgrund, belyser jag frågeställningarna från olika författares, forskares och myndigheters perspektiv. Egna intervjuer; med Skånes Stadsmission, kommunstyrelserepresentanter, mobila teamet och avdelningen för drift och underhåll (Gatukontoret) i Malmö stad, står tillsammans med observationer för undersökningens exempel från Malmö stad. Analysen och diskussionen tar upp samband och avvikelser mellan vad som framkommer i litteraturen och intervjuerna/observationerna.